torsdag 14 maj 2009

Tro?

När något sånt här händer vet man hur kört livet är...
att man inte ska ta allting så himlans sjävklart alla gånger...
Att sätta mig här hemma o. bara vänta på ovissheten... ovissheten o. ovissheten... Det känns som om otsen är 90-10 dvs 10 procent att det kommer gå bra.

Men om det här inte går vägen, vet inte jag om jag orkar eller ens vill försöka igen.
Jag hade aldrig ens tänkt tanken att det skulle vara så här jobbigt i början... Kanske i slutet, men inte så här i början... Nej nej nej.... I don´t want to!

O. jag o. gubben som ville ha ett litet fotbollslag..:)
Men man får ändå vara positiv på att vi har fått vår lilla skatt, gumman!
Hon är fantastisk! I love u so much!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar